Känner mig så där lagom uppåt idag. Det går inte en dag utan att jag får reda på att ytterligare någon i min närhet (eller ytlig bekant via Facebook) ska få barn, eller precis har fått. Nu börjar dessutom de flesta runt omkring mig få sina andra barn. Det gör så ont! Jag kan aldrig vänja mig vid den vidriga känslan, när ska det egentligen bli vår tur? Stressen drar i magen. Saker och ting blir inte precis bättre av att jag har just ont i magen. Känslig mage (IBS) är inte vidare kul. Alltid uppspänd mage (japp, man skulle ibland kunna tro att jag är gravid), ont i magen, kan inte ha några kläder som sitter åt för då gör det ännu mer ont och magen blir ännu mer uppsvälld. Inte så kul när man som jag är ganska liten i övrigt, och så är magen som en ballong. Som tur är har hittills ingen frågat mig om jag är gravid...
Dessutom gör sig ägglossningen påmind. Jag har alltid väldigt tydliga ägglossningar, gör ont som tusan. Känns som ett stort slöseri. Kroppen påminner mig om att jag är som mest fertil nu, och så kan jag ändå inte göra någonting för att vi ska bli med barn. Istället ska vi behöva sitta och vänta dag ut och dag in på ett litet papper. Ett papper som talar om för oss när vi kan få komma till en läkare som ska sticka en nål i mannens testikel och se om det finns spermier där. Vårt enda hopp. Känns väldigt hoppfullt. Not...
Som sagt, idag är ingen vidare bra dag.
Hjärtat värker. Även om våra resor är olika, så känner jag igen mig i så mycket. Det gör ju så ont! Hoppas ni får det där pappret snart. Ett steg i taget och man kommer långt, har jag hört. Kram!
SvaraRaderaJa, det gör så obeskrivligt ont! Det spelar nog ingen roll varför man inte lyckas bli gravid, det är säkert lika smärtsamt...
SvaraRaderaHoppas hoppas hoppas att det blir vår tur, någon gång! Det bara måste det bli. Kram!