tisdag 16 juli 2013

En liten semesteruppdatering

Inser att jag inte är särskilt bra på att uppdatera under semestern. Känns egentligen ganska skönt att tänka på och göra annat istället, och inte sitta framför datorn och fundera kring barnlöshet. Vad har då hänt sedan senast?

Förra veckan var vi i Skåne hos sambons mamma och nya man, samt syster med familj som också var på besök den veckan. Det blev förstås mycket bröllopsbestyr, möten hit och dit och mycket att planera när vi väl var på plats. Och många åsikter vill jag lova... Oj, hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat ana hur mycket folk tycker och tänker! Det har blivit många irritationsmoment vill jag lova. Tydligen tycker vissa att huvudsaken är att vi ska göra så att alla gäster blir nöjda, och sak samma vad vi själva egentligen vill under VÅR bröllopsdag. Det här med att ta med sig barn har varit (och är) en minst sagt känslig fråga.

Just det här med barn kanske jag ska återkomma till. Naturligtvis kom pikarna och frågorna upp - igen. Var ju bara en tidsfråga... Den här gången kände jag bara att nu tar det stopp, nu klarar jag inte mer. Jag svarade att det kanske inte är så lätt för alla, att alla inte kan få barn. De verkade inte koppla alls att jag pratade om oss. Lyckades ta mig igenom middagen, alldeles kall inombords och tårarna som inte var långt borta. Till slut bara reste jag mig och gick upp på vårt rum, och då brast allt. Grät tills inga tårar fanns kvar. Sambon kom upp efter ett tag och frågade hur det var. Jag bad honom att berätta för sin familj, förklarade att jag inte orkar höra deras pikar om barn längre. Han vill inte berätta, det kan jag förstå, men det här är inte heller hållbart.

Dagen efter fick jag reda på att han sagt att vi försöker, men att det är svårt. Och att det här med barn är ett känsligt ämne för mig. Visst, bra att han sa något, men ändå, i all välmening får jag istället bara höra saker som "det tar bara lite tid" och "du får inte vara så otålig". I vårt fall spelar det ingen roll om vi så väntar i tio år, det kommer inte hända!!

Det som är bra är att vi nu iallafall officiellt står i kö för spermadonation. Väntan = 12-14 månader...

2 kommentarer:

  1. Åh, besvärligt när andra ska ha åsikter om er dag. Visst är det kul om gästerna trivs, men det är ju inte det som är det viktigaste. Desto viktigare är det att gästerna ser till att ni får en minnesvärd dag. Bröllop besöker man troligtvis flera gånger i livet, sitt eget upplever man oftast bara en gång.

    Ni ska göra precis som ni vill. Gästerna klarar sig.

    Kram!

    SvaraRadera
  2. Eller hur! Ibland kan man verkligen bli förvånad över hur folk tänker. Vad folk förutsätter saker, så fräckt! Eftersom vi kommer att ha festen på vandrarhemmet som min sambos mamma har, så förväntar sig tydligen alla att de ska få bo kvar där. Ingen som ens frågat! Höjden av fräckhet kan jag tycka... Hoppas allt kommer flyta på bra så både vi och gästerna trivs! :-)

    Kram!

    SvaraRadera